Nyår

Nu har jag precis kommit hem från nyårsfirandet på Saxenborg. Borde kanske sammanfatta 2005 såhär i 2006 års första inlägg, men det får vänta tills jag kommit hem. Just nu är jag på tok för trött för att orka något stort projekt.

Till nyår så hade jag med mig ett gäng blandskivor med de bästa låtarna som släpptes i år som jag tänkte dela med mig av. Omslaget skickades till de gamla bekantingarna från min reklambyråtid för digitaltryck. Roligt. Hade tyvärr lite för bråttom för att hinna prata något längre. Så här ser det iaf ut:


Och så här ser låtlistan ut
1. Antony & the Johnsons - Hope there’s someone
2. Martha Wainwright - Bloody mother fucking asshole
3. Frida Hyvönen - N.Y
4. The magic numbers - Mornings eleven
5. I´ from barcelona - Treehouse
6. The cardigans - Don’ blame your daughter (diamonds)
7. Ane Brun feat. Madrugada- Lift me
8. The pipettes - Judy (wotcha gonna do?)
9. Robyn - Be mine (at högalid studios)
10. Christian Kjellvander - Drag the dirt in
1. Moneybrother - Blow him back into my arms
12. Arctic monkeys - Fake tales of San Francisco
13. My morning jacket - Off the record
14. Alf - Sötsalt
15. David Sandström - Buckle up

MSN

Nina säger:
neh
Andreas säger:
joh
Nina säger:
jahjah
Nina säger:
lahleh
Andreas säger:
jahaleh
Nina säger:
valeh?
Andreas säger:
internationalehn
Nina säger:
hahhah
Andreas säger:
hahaleh
Andreas säger:
halaleh
Nina säger:
ehleh
Nina säger:
galeh
Andreas säger:
nobelpriset i litteratur, lätt
Nina säger:
helt klartleh
Andreas säger:
kortlehk
Nina säger:
jasåleh?
Andreas säger:
jajoleh
Andreas säger:
(får jag publicera det här i bloggen?)
Nina säger:
hahaleh
Nina säger:
javisstleh

Komparativa fördelar

När jag läste NEK så gick läraren otroligt pedagogiskt igenom vad det här med komparativa fördelar var för något så hade ett exempel om att han och hans bror lagar cyklar och bakar bröd. Och så byter de tjänster och de gör vad de själva är bäst på så blev världen rik och alla blev glada och mätta.

Idag har jag testat det, på den mikronivå som exemplet föreskrev. Resultatet får du kanske om du kommer till Saxenborg över nyår.

Nyårskurs

Peppen är hög och båda mina pass är förberedda!

Frågan är om jag ska åka go-cart. Det beror rätt mycket på väder, vilka andra som ska åka och om det är tänkt att vi ska göra det på utskottshelgen.

Mormor är för övrigt söt. Jag fick 50 euro av henne igår. "eftersom du ska ut och resa". Fast jag ska till Turket, Norge och Schweiz. Alla väldigt långt borta från valutasamarbetet. Iofs ska jag till Bryssel, men det är bara över en möteshelg, räknar inte med någon större shoppingrunda.

Dumihuvve

Precis så hette en gammal flickväns band, om minns rätt. Det roliga var att de hävdade att det inte uttalade det som du säkert utläste det. Utan mer anglosaxiskt. Dumeihiujuuve, typ. Det här var runt 1995 och det var helt ok at heta så. Det var till och med ett grundläggande krav i min krets. Mitt band hette Monsterbästarna, ett annat jag spelade i hette Sälen Flyger. Några gånger repade jag med bandet Svamptripp. Jäkligt tufft var det. Jag föregick dessutom duovågen med nästan ett decennium med ett band som nog hette Space hog in orbit där jag spelade pipig orgel till rubbat trumkomp. Vi repade två gånger.

Nu skulle ju inte det här inlägget handla om en havererad punkmusikerkarriär utan om dumihuvve.

Ikväll har jag varit precis det. I vanliga fall har jag en regel att jag inte tänker på, pratar om eller framförallt arbetar med skola eller unf efter kl 22. Jag brukar hålla det bra, men det är ju svårt att släppa saker i tanken emellanåt. Är det riktigt på kniven försöker jag sluta lite tidigare och låta tankeprocessen komma tidigare än när jag lagt mig. Det funkar rätt ok. Inte helt hundra, men klart bättre än att inte ha en regel.

Strax innan midnatt började jag ett projekt som jag lika gärna kunnat göra imorrn. Jag blev hyperengagerad och drog igång på alla cylindrar. Så dumt. Nu är det klart och jag kan inte alls sova.

Koka kola veins

För en stund sen kunde jag inte för mitt liv komma på var det var för veckodag. Eller, det har jag inte vetat på hela dagen egentligen, men det var först nyss jag verkligen försökte tänka efter. Utan att egentligen lyckas komma fram till något. Tur att www.dag.nu räddade mig.

Almanacksuppfattningen förvann säkert när jag gjorde kola dagen innan julafton.

Hur ska mitt pass på nyårskursens föreläsarfestival funka då? Temat är "upplysningens idéer och moderna västerländska kalendersystem." Så tråkig titel gör att innehållet bara kan bli roligt. Och det kan du hoppa upp och sätta dig på att det blir!

Poeten två

Alltså. Jag är förbaskat grym på julrim. Det är är rimmat till pappas golfklubba och tar avstamp i låten Långa bollar på Bengt. Inte helt ortodoxt kanske, men ack så roligt.

Då Svennes gäng en gång sjöng rätt
Må refrängen framgent va slätt:
Bekantingen Benke blott blivit bänkad
Stämning i klubben nu alls icke jämkad
Långboll på långboll gick över hans rygg
Platsen som center var alls inte trygg
När tränarson inte längre hann med
Sprang slutligen sönder och av en fotled

Versen härovan bär alls icke sanning
Magkänslan gav väl en aning till känning?
Men vad kan förklara det nya som skett?
Byte av tillslag - nu piruett
Sporten som syftas brukar ej fot
Saker är lika – man använder klot
Bollar är mindre – grönt är nu mål
Längre och rakare – HIO och skål

Med klapp i paket önskar hela din ätt
Håll du dig borta från allemansrätt

Fireside vs. Robert

Fireside är eller var ett fantastiskt band. På deras kanske galnaste platta Elite, som spelades in utan att de egentligen träffades, utan medlemmarna spelade in lite grejer de kom på efterhand så fick en stackars Pelle försöka få rätsida på allt och klippa ihop det till låtar. Nu låter iofs det som ett argument att inte köpa just den plattan, men den är farligt bra, precis som de andra.

Hursomhelst. På plattan finns refrängtexten "It doesn´t get much lonelier than waiting by the phone." Lite så känner jag mig nu. Eller egentligen inte. Jag känner mig inte så ensam, jag har ju en del att göra. Men jag skriver det här inlägget för att påminna Robert om att han ska ringa mig.

Årets julkort

Årets bästa julkort lär nog bli det här:














Hillarious. Och med en obetalbar text istället för den klassiska julhälsning:
Om du kisar ser ödlan ut som en jultomte. Och du är ju inte den som är den. Kanske kan ödlor på julkort bli en fortsättning på "tapas-julbords"-trenden.
God Jul och Gott nytt år
Vi får ta en dejt när vitsipporna börjar blomma (läs; framåt våren)

Och jag som inte skickat julkort till till henne. Så fånigt. Jag måste reparera skadan på nått sätt.

Poeten

Den förmodligen största grenen på poesiträdet är julklappsrimmen. Bortglömd och underuppskattad bränner den sitt krut en vecka per år.

Jag är rätt duktig på att julrimma, om jag får säga det själv. En gång skrev jag ett långt julrim där alla ord rimmade med varandra, undantaget någon interjektion. Förmodligen världens bästa julrim, någonsin.

I förvissning om att min familj inte läser min blogg presenterar jag ett kort urval av rimmen jag presterat i år.

Akta, achtung, attention
Lyss, hör vår argumentation

Att hantera ditt nya besvär:
Det är illegalt att bruka gevär
Köp dig en pinne, vässa den vass
Se till att du håller ett giltigt pass

Vi är oroliga för hur det ska gå
Tjejer i massor, ett fasligt schå
Vännerna dina anar komplott
Vi vet ju bättre, du luktar ju gott
____

Två bröder ska hitta världens bästa klapp
Den ena bygger byggarbetsplats
Den andra skriver kandidatuppsats
Mycket ska göras när tiden är knapp

Såklart att du ska få det bästa
Vi ville ge dig guld och diamanter
Men vi hade varken tid eller kontanter
Av dina idéer vi strök de flesta

Vi hittade inget som egentligen duger
Så varsågod Karin, en klapp som suger

Cardigans gör nästan halvrätt

Cardigans har, förutom att byggt en bra popkarriär på att hitta tidsriktiga ljudbilder, skrivit under en debattartikel till musikskolornas försvar. Det är den gamla vanliga argumentationen om att det är musikskolorna som ligger bakom det svenska popundret. Att det är andraårets blockflöjtsgrupper som ansvariga för Loop troop, Stina Nordenstam och många av Britneys listettor. Naturligtvis är det en viktigt del, men jag är inte säker på att det ens är lejonparten av sanningen.

När popundret ska förklaras hänvisas det ofta till en avgiftsfri kommunal musikskola. Aldrig nämns den största förklaringen, de svenska studieförbunden. Det är i NBVs, ABFs och framförallt Studiefrämjandets lokaler de allra flesta artister startar sin karriär, utan att komma ihåg det minsta lilla om hur man spelar lilla snigel. Det är i studiecirklarna man lär sig det där Metallicaplocket och skriver sina första låtar. Det är här man provar sina vingar på egen hand och gör sina första spelningar med egna låtar. Att få ställa sig i en replokal och fritt prova sig fram är värt betydligt mer än musikskolans harmonilära och skalövande när man ska få fram nästa

Men visst. Musikskolan har spelat roll, men man överskattar sig själv hela tiden. Förvisso för att få mer pengar till verksamhet. Där har studieförbunden inte hakat på tåget, nu när de får allt lägre statsbidrag. Hade de ställt sig upp med Pagrotsky och ropat efter ett en större poppott hade de varit betydligt lyckosammare än vad de varit.

Gradvall

Jan Gradvall är nog min absoluta favoritmusikjournalist. Han har den smakfulla egenskapen att kunna kombinera entusiasm med bra journalistik. Hans miljöskildringar ger verkligen känslan av att vara där. Stilgrepp javisst, men det funkar. Jämför gärna med amatörknepet att beskriva att objektet minsann kom lite sent till deras fikadejt, och följa upp med att med pedantisk noggrannhet beskriva exakt i vilken mening som det dricks latte i och inte. Hugaligen. Läs artikeln om The Hives och känn röken från bruket i Fagersta.

Visst drar han lite åt gubbigheten i sitt skrivande. Det är mer Dylan än, jagvetinte. Cocorosie kanske. Men hans krönika där han gör upp med äkthetsmyten runt Dylan är både självklar och avslöjande. Roligt. Dylan som annars är Mansmyten, introvert och otyglad.

Nu har iaf Gradvall öppnat eget på nätet. På www.gradvall.se samlar han allt han skriver och har skrivit. Ambitiöst och snyggt presenterat. Här kommer jag att hänga ofta.

MEEEEEN

De har klippt bort Detroitmedleyt!Klåpare!

Thats it

Direkt efter jul är det jag som köper jubileumsutgåvan av Born to run på cd-wow eller cdpacific. Är det någon skiva man ska ha triplett av så är det ju den.

Lilla julafton

Ikväll är det lilla julafton på TV4. Först en dokumentär om inspelningen av rätt ofta världens bästa platta - Born to run och sen en konsert från 1975. Ojoj. Högtid!

WWLD

Nu är det definitivt bestämt att jag och Mandy gör vår traditionsenliga mellandagsfikashopping. Frågan är vad Liza kommer att göra för att bevaka sina intressen? Ligga i buskarna och spana?

Ane Brun

Jag gillar verkligen Ane Brun. Hon har en bra röst och skriver mycket bra låtar! Däremot så har hon dåligt omdöme. Hon borde byta ut sitt kompband och sin producent. På både hennes album har väldigt bra låtar pajjats av nybörjararr och dränkts av hemska pads. Alla idéer är inte bra idéer. Det är bättre att köra en låt rakt än att fullständigt gömma den under cirkusorkestrar.

Det märks extra tydligt på mellanprojektet duets där hon samlar alla duetter hon gjort. Där är låtarna där hon arbetar med andra andra personer än Katarina Nutall och The Tiny som är bäst. När norska indierockarna Madrugada sätter upp ett sugande lågmält sväng i Lift me och när hon gör americana med klyktattaren Lars Bygdén blir resultatet precis så bra som Ane förtjänar det.

Å andra sidan har jag full förståelse att hon inte vill hamna i det vanliga indiesinger/songwriterträsket och använda samma bruna ljudbild som Kjellvander och hans adepter.

Till nästa platta borde hon verkligen sätta sin röst och sina låtar i centrum, arbeta med nytt folk och våga plocka bort istället för att lägga till.

Växelvarmt

Lisa undrade idag om jag inte alltid är och fikar hos Emil. Inte är det så inte, men en gång om dagen blir det väl, minst. Det kanske är kaffet som lockar, men det kan också vara att det är varmt i hans lägenhet. Min är iskall. Efter lite gnäll bestämde jag mig för att göra en felsökning. En snabbtitt senare och felet var avhjälpt. Man måste tydligen sätta på elementen på vinterhalvåret.

Guilty pleasures

Ok. Jag är lite sucker för sånt härnt. Jag skulle aldrig för hela livet vilja lära känna personer som fällt några av de här citaten. Men det är ju så förbaskat roligt att läsa om musikers odödliga uttalanden. Läs bara.

Peter Grant: My name is Peter grant and I am the manager of Led Zeppelin.
Bob Dylan: Do I come to you with MY problems?
-
Intervjuaren: I vilken riktning är jazzbashistorien på väg just nu?
Jaco Pastorius: Mot toaletten!
-
Journalist: when does a band sell-out?
Mick Jones (The clash): well, you know. when you´re giving a show in the evening, and the fans start queing up early in the morning. and then later that day when the stadium is filled, and there´s no more tickets available. well then its a sell-out.
-
Lou Reed: "One chord is fine. Two chords are pushing it. Three chords and you're into jazz.
-
Elvis Costello: To write about musik is like dance to architecure
-
Bob Dylan till Leonard Cohen; "How long did it take for you to write Hallelujah?
LC; Ten years. How long did it take to write Blowin´in the wind?
BD; Two minutes
-
Intervjuare: Did you hear TATU's version of How Soon Is Now?
Morrissey: Yes, it was magnificent. Absolutely. Again, I don't know much about them.
Intervjuare: They're two teenage Russian lesbians.
Morrissey: Well, aren't we all?
-
Frank Zappa: Rock journalism is people who can't write, interviewing people who can't talk, for people who can't read.
-
John Coltrane: When I get started, I don't know how to stop playing
Miles Davis: Try taking the fuckin' thing out of your mouth
-
Jan Johansson: Det måste finnas ett sätt att spela tonen C så folk bryter samman.

Sobban

Eftersom sobban funkar, innebär det att mitt liv är perfekt?

Julklapp

Nu har jag precis köpt julklapp till min kära vän Mandy. Blir alla julklappar så bra blir jag glad!

Kära vänner på glöggkväll

Jag vet ju att ni ville förekomma och ni mest är nyfikna. Så här såg ni ut! Tack för trevlig kväll!

Bättre och mindre dåligt

Robert ringde just. Vips så blev det bara en sak på dåligtlistan.

Bra och dåligt

Bra saker:

• Jag får till ett väldigt bra resonemang om urvalsprinciper och avgränsningar till min uppsats
• Det är glöggkväll och julmys här ikväll. Jag har laddat ner Phil Spectors julskiva och en hel del annan bra julmusik. Vingligt eller stort var mina kriterier, och någon klassiker i bra tolkning. Nat King Cole samsas med Tom Waits, The Concretes, Darlene Love, Springsteen och givetvis Pouges & Kirsty McCall
• The Polyphonic Spree i lurarna.

Dåliga saker:

• Sobban funkar inte.
• Robert svarar inte i telefon. Kommer han att göra det innan kvällens AU månne?

Helgen

Det är så skönt med en välstädad lägenhet. Det harmoniska lugnet som ger en ohejdbar kreativitet och arbetsro kan man inte hitta på nått annat sätt.

Städade igår. Gick den där extra milen eftersom jag fick för mig att bjuda in folk. Det gäller att skapa incitament... Kul fest blev det också. Slutade inte alls på Sivans utan uppe hos Emil. Hugade spekulanter kan få se videosnuttar på Motownkompat snack och HBBdans. Bara att fråga!

Idag är jag lite tröttare, har inte gjort så särskilt mycket förutom att äta storfrukost, prata lite i telefon, äta god mat, titta på tv, städa efter igår och fika. Iofs inte dåligt.
Har bokat hemresa också. Tar ett fakirtåg hem den 21. Det ser jag fram emot.

klippt mig

Japp. Klippt mig. Resultat:












Kanske inte det bästa kortet. Men så här ser jag ut. Trevliga Susan är tillbaka, nu har jag bestämt mig. Det blir hon som får mitt frisörkontrakt.

Den där boken

Den där boken alltså. Lovade betydligt mer än vad den höll. Förbaskade ekonomer (hej Therese!) att hålla på att lägga sig i statsvetenskapen sådär. Och skriva så attraktiva boktitlar. Fi faen.

Fick sätta mig med grundböckerna igen och rita om hela upplägget. Insåg att jag inte kunde skjuta upp "hur"-problemet och tro att det löser sig i processen. Några böcker till och många ritade mindmaps senare har jag ett upplägg som håller. Två problem ska dock lösas. Jag måste få tag i 3-4 länsdirektörer på vardera försäkringskassan och arbetsförmedlingen och konstruera frågor som håller benhårt från teorin. Men det är problem som passar till senare.

When the going gets tough

The tough gets going. Jajemän. Nu blir det en härligt självgod blogg.
Jag gjorde en intervju till min förstudie tidigare i förmiddags. Slutade i katastrof. Inte samtalet, det var trevligt och intressant. Men jag fick gå tillbaka rätt mycket till ritbordet i uppsatsen. Mitt upplägg höll inte. Skulle inte kunna ha fått ut någotsomhelst intressant ur studien.

Bara att gå tillbaka till litteraturen, bredda och skala av. Och vips så hittade jag en uppsättning definitioner att använda som stöd i studien. Så enkelt botades huvudvärken!

N boll

A: Borde jag sitta i en alkoholpolitisk grupp i EGTYF?
N: Det tycker jag. Men har du tid? Vad kan du offra?
A: Internet kanske?
N: Naaaa...
A: Emil? Nej. Mindre TV kanske? Nej
N: Naaa.
A: Utbildningen?
N: Haha. Naaaa.
A: Fast allvarligt talat, hur lång tid kan det ta?
N: Famous last words.

Take a load off Fanny

Jajemän. Idag fick jag The Last Waltz. Funkar lika bra utan den fantasiska Scorsesefilmningen. Och det funkar bättre utan de rätt tröttsamma rockstjärneintervjuerna. Ni knarkar, super och köper sex. Jag hajjar det liksom.

Men låtarna, oh god. Låtarna. Och gästerna. Oh, god. Gästerna. En bomb där och vi hade haft ett helt annat musikklimat idag. Fast iofs. Man hade sluppit rätt många av Dylans sämre skivor, och sluppit gitarrtekniksClapton.

Och så är den så fin så. Och Mavis sjunger bäst i hela världen.

Handla

Nu ska jag inte åka bort föränn det är julledigt. Då måste jag handla lite mer, och planera. Det är gött. Slippa slänga klumpiga mjökar och kunna stoppa in saker i kylen och inte misstänka att det där kommer jag nog att få ta ut, surt eller mögligt. Det har sin charm att vara hemma längre än en arbetsvecka, faktiskt.

Hemma

Hemma igen. Gud så trött jag är. Macka och har lagt mig. Kursen slutade lite tidigare, så jag hann med att köpa ett par vinterskor. 450 kr, halva priset, för ett par fodrade mockastövlar. vagabod. Med jeans över ser det ut som ett par clarks, nästan. De är rätt höga. Det är roligt.

Annars var resans höjdpunkt besöket på statsrådsberedningen. Satt med en departementssekreterare vid en superellips och pratade EU. Hon sa inte så mycket jag inte visste, men på vägen ut småpratade vi om Kommissionen. Rosenbad förstördes tydligen (mindes inte), men vi var rörande överens om att en dylik kommission inte skulle kunna inrättas i Sverige.

Sne är det kul att vara på tollare. Jag träffar ju så många trevliga människor. Mest överraskande var att träffa Angelica.

Drömmen

Jag är ju på EU-kurs. Det är kul. Idag fick jag sätta mig i framsätet på en taxi och säga: Till Statsrådsberedningen, Rosenbad. Fort!
Det var bland det roligaste jag gjort på länge. Och då har jag ändå gjort mycket roliga saker!