I torsdags när jag kom till Tollare blev jag ytterst märkligt bemött.
"Har inte vi utbildat dig klart än?" var frågan. Inte sagt på ett otrevligt sätt, utan lite lösjabbande hälsningsfras. Men ska den frågan verkligen finnas i en folkhögskoleanställds huvud? Och så långt fram. Otroligt märkligt. Folkhögskolan som gärna slår sig för bröstet och hävdar det livslånga lärandet.
Jag kom hem safe and sound för en dryg timme sen. Hade det trevligt hemma. Idag var det bästa när jag, mamma och pappa ömsom sjöng och ömsom nynnade till the night they drove old dixie down, i The Bands orginalversion såklart, samtidigt som jag gjorde skuggepajen, i äppelvariant.
Tåget hem ägnades först åt att sova till Norrköping och sen läsa lite kurslitteratur och avsluta med ett försök på en "djävulsk" (sic) sudoku och kom på mig själv med att formulera ett tal till min kommande examiationsfest. Om ett par år typ. Jäjä. Fick lite annat tänkt också. Lite protokollsstrategi.
Idag har jag varit i Eskilstuna, familjebio. Vi såg Cinderella man och vi gillade den alla. Lite skrälligt ljud för alla och för mycket boxning för andra. Parkerade några tiotals meter från ån. Den å där man idag hittat några virusdöda änder. Det kanske det som är den här resans "konstiga grej", jfr gudrunstormar, flygplansfel, förseningar etc. Isåfall känner jag mig säker. Pratade lite med pappa om det där innan. Han är övertygad om att det dör fler personer av att få fåglar i huvudet varje år än som dött av den där influensan. Kanke inte helt sant, men väl en poäng.
Jag är ju inte bara i Stockholm av sociala skäl. Jag har förmånen att gå Europakursen på gamla härliga Tollare. Just nu går vi igenom hur first class funkar. Jag är rätt hemma på det om man säger, så jag passar på att blogga. Vad jag har att blogga om kan du säkert fråga? Det vet jag inte. Men maten här är god och Paul är den Europeiska historien nerkokad till en person.
Reseincident: 0
Lyckades to mig hela vägen till Stockholm utan att bli det minsta försenad. Sånt är så roligt. Hälsar på brorsan och förärat honom med en födelsedagspresent. Sisådär ett kvartal försenat. Arbetsvecka och trafikolycka med tillhörande väskinlåsning har satt käppar i hjulen.
Anyway, jag bjöd på hemsushi och vi hade det mycket trevligt.
Så är det min tur att sjunga SJs gratisinternets gospel. Jag gillar det, även fast det är lite väl oprivat för att jag ska känna mig hekt bekväm. Å andra sidan blir det mindre slösurf och mer jobbsurf, så det kanske är bra. Och för dig som läst mitt lamt-laptopslivsinlägg inser ju snart att jag borde bo på tåget om jag ville få mer gjort på kortare tid.
Å andra sidan borde jag läsa min EU-bok jag har valt till EU-kursen istället. Så jag får se hur länge jag stannar online.
Gotta love it.
Efter ett bladdrigt och segt avsnitt blev det en riktig nagelbitare. Heja Sigvard. Så ska jag bli som gubbe. En mysfarbrorspalme.
Helene skrev nått för inte så länge sen. Om det där med kunskap. Ju mer man vet desto mindre tvärsäker är man. Minns inte om det var i hennes, Roberts eller Eriks bloggar. men nånstans är det. Hittar det inte nu bara. Jag håller såklart med. Det är ju inte direkt någon nyhet det där. Eller kanske ens ett särskilt intressant fenomen. Old news liksom. Men likaväl irriterande emellanåt.
Men det gör att det blir lite tråkigt att läsa statsvetenskap (eller politologi då, sabla självhävdelsebehovsuniversitet). Jag kan ju inte vara lika härligt tvärsäker i politiska frågor längre. Jag kan väga in flera perspektiv och tänka flera led, pros and cons. Visserligen leder det jag trodde så stenhårt på till samma saker fortfarande, men jag ser fler perspektiv. Den starka staten ger visserligen mycket gott, bland annat en bra omfördelning genom skatter och bidrag, men det blir väldigt svårt med en stark stat när vi blir så olika i samhället. Staten är stel och inflexibel, och dyr med alla transaktionskostnader. Det var lättare förr när välfärdsstaten byggde (på?) den nationella identiteten. Å tredje sidan ger det vi har nu med en typ av nätverksstat svårigheter med ansvarsuträvandet. Dessutom ger det nya förvaltningstänkandet stora transfereringskostnader när man styr på outputsidan istället för policyutformningen. Man försöker styra med måluppställningar och utvärderingar. Det är också väldigt dyrt och krångligt. Och vem är ansvarig?
Hursomhelst, tillbaka till ämnet
Det blir så att säga mer vetenskaplig ideologi än politisk dito i min personliga politik. Var nu den vattendelaren nu går, men ändå. Det går ju att skönja skillnader. Förmodligen faller bitarna på plats igen om några år och jag kan fortfarande vara lika tvärsäker på min sak. Men jag argumenterar garanterat bättre då.
Jajemän. Lyckades dra till med ett VG på modern classics of political science-kursen. Ett B enligt ECTS-skalan. Visserligen ett relativt svagt B, men icke desto mindre ett B. Fick den för mina djupa kunskaper generellt i statsvetenskap, djup insikt i den berörda litteraturen och många egna infallsvinklar. Dock saknades lite problematisering och fördjupning på sina ställen. Får väl återkomma om det då.
Det här ska firas!
Aftonbladet är förmodligen medvetet roliga i valet av att publicera det här läsarbrevet. Läge för mer salt och peppar kanske? Eller en schysst marinad? Fast det smakar ju förmodligen som kyckling ändå.
Hurra så bra vi är! Dagens feta ölköp fick stor och bra publicitet i både rapport och nyheterna. Två tv-team hängde med i Stockholm när vi återigen bevisade att handeln är fruktansvärt ointresserade av att hålla några åldersgränser.
Sofi Fahrman på aftonbladet hyllar helt rätt vegamössan. Hon går loss på Harold Pinters vegamössa han hade när nobelpriset tillkännagavs. men hon har ju bara ett fel i artikeln. Gjorde lite dålig reseach. När hon hävdar att det är Burberry som gjorde mössan stor så har hon fel. Givetvis är det ju jag som gjorde den stor. Redan på kongressen i Jönköping 2003 hade jag en mörkbrun vega.
Mandy härjar med jämna mellanrum på mig om Loretta Lynn. Hennes senaste hype är en låt som inte är med på Jack White-samarbetet. Det är en fin duett med telefonrösten. Och vi gillar båda upplägget.
Jag är ju en sorgligt oslipad popstjärna och tänker ibland ut hur jag skulle skriva väldigt bra låtar. Den här låten tänkte jag att jag kunde skriva en fortsättning på. En modern. En stor countrylåt med pedalsteel och bruna voxgitarrer där jag sjunger duett mot ett sms. Kan bli svårt.
Förmodligen sjunger smset bättre än jag.
Föreläste för ett gäng UNF-kids imorse. Skönt gäng. Hade alkoholpolitikpasset i UNF:aren. Snackade en dryg timme MMMM, skador, modeller, pengar och paradoxer på UNF:s egen ö i Helgasjön. Rundade av med ett bildspel om alkoholreklam i världen. Berättandet om ölflickorna sjönk verkligen in hos kidsen. Läskigt. Eller, nä. Vidrigt is the word. Fick omedvetet in några Lovisalines också. Att de sitter så djupt och kommer fram när jag minst anar det. Men jag märkte att jag var lite ringrostig framför whiteboardtavlan och publiken. Borde göra sånt mer, det är så roligt!
Fick ro hem alldeles själv också. Kom sisådär 10 meter från bryggan innan jag rodde fast mig på ett grund. Typiskt mig. Lirkade mig så småningom bort och zickzackrodde mig till bryggan och sudokulöste mig hem på bussen. Tänk så förutseende jag var att stoppa min sudokubok i datorväskan på FS-mötet.
Ibland när jag undrar hur jag borde prata går jag in på Swedias hemsida på umeå universitet. Där finns 100 dialekter samlade, bland annat ärans och hjältarnas dialekt - lännamål. Såhär låter jag, egentligen. Och klickar du på "äldre kvinna" får du höra farmors röst, minsann.
