God europadag

God Europadag kära bloggläsare. När ryssland firar sin seger över nazityskland firar vi Schumanndeklarationen. Inte lika korkat som att vi ska fira nationaldag samtidigt som resten av (väst)europa firar segern i samma krig till minne av dagen d. Att det samtidigt är fruktens dag är lite otaktiskt gjort av frukten . Snacka om dålig timing. Skitsvårt att få uppmärksamhet för saken den dagen. Kontentan är att det gäller att vara lite mer taktiskt när man ska välja högtidsdag. Det finns alltid nått att fira.

Hursomhelst. Jag har högtidligthållit dagen genom att oförtrutet streta vidare med uppsatsen (update: håller på att operationalisera teorin efter att ha vridit och vänt på begreppet europeisering och sociologisk nyinstitutionalism.)

Jag har också passat på att lyssna till en debatt på temat Vad betyder EU för Sverige och Sverige för EU? Småtrevligt och innehållsfattigt mellan en nervös folkpartistisk riksdagsledamot, en våldsamt mumlande regionchef på företagarna och en EUvänlig vänsterpartistisk riksdagsledamot. Det finns ju så mycket spännande att diskutera, man lyckades inte ens kunna säga nått om vad som konstituerar Europa, och vad som därmed skulle kunne utgöra en naturlig avgränsning österut. Västerut är det för blött, söderut likaså, och i norr är det alldeles för kallt, men österut? Turkiet berörde man, men det är ju en europeisk stat, men kaukasusstaterna? Och vad är det som är Europeiskt egentligen? Om Azerbajdzjan skulle ansöka om medlemsskap, skulle de då de, likt Marocko, få ett nej och en atlas till svar?

Avslutningsvis vill jag citera Walt Withman, ur en dikt jag tycker passar bra den här dagen:
Kom, jag skall göra kontinenten oupplöslig,
jag ska göra det härligaste släkte
som solen någonsin lyst på,
jag skall göra magnetiska, gudomliga länder
med kamraters kärlek
med kamraters livslånga kärlek
Utdrag ur dikten ”För dig, o Demokrati” av Walt Whitman (övers Erik Carlquist)