Dumihuvve

Precis så hette en gammal flickväns band, om minns rätt. Det roliga var att de hävdade att det inte uttalade det som du säkert utläste det. Utan mer anglosaxiskt. Dumeihiujuuve, typ. Det här var runt 1995 och det var helt ok at heta så. Det var till och med ett grundläggande krav i min krets. Mitt band hette Monsterbästarna, ett annat jag spelade i hette Sälen Flyger. Några gånger repade jag med bandet Svamptripp. Jäkligt tufft var det. Jag föregick dessutom duovågen med nästan ett decennium med ett band som nog hette Space hog in orbit där jag spelade pipig orgel till rubbat trumkomp. Vi repade två gånger.

Nu skulle ju inte det här inlägget handla om en havererad punkmusikerkarriär utan om dumihuvve.

Ikväll har jag varit precis det. I vanliga fall har jag en regel att jag inte tänker på, pratar om eller framförallt arbetar med skola eller unf efter kl 22. Jag brukar hålla det bra, men det är ju svårt att släppa saker i tanken emellanåt. Är det riktigt på kniven försöker jag sluta lite tidigare och låta tankeprocessen komma tidigare än när jag lagt mig. Det funkar rätt ok. Inte helt hundra, men klart bättre än att inte ha en regel.

Strax innan midnatt började jag ett projekt som jag lika gärna kunnat göra imorrn. Jag blev hyperengagerad och drog igång på alla cylindrar. Så dumt. Nu är det klart och jag kan inte alls sova.