Ukraina del tre.

Dag fem
Först tog vi oss gemensamt till en minnesplats för ett tyskt koncentrationsläger och en massaker. 34 000 människor avrättades i en grop under två dagar. Ett fridfullt monument.

Sen tog vi oss passande nog till en judisk restaurant och åt oss mätta och belåtna för väldigt lite pengar. Sen träffade vi ytterligare denna fantastiska Valyia som tog oss till ett möte med en Ekolog som tog emot oss i en helt omöblerad lägenhet och vi kunde prata om utvecklingen på miljöpolitiken. Han var inte särskilt hoppfull, men en imponerande kämpande man.

Därefter hade vi ”fri lek”. Ägnades åt att spana in frihetstorget och lite shopping. Spanade länge och väl in ett par Converse för 300 kr. Bestämde mig för att inte köpa dem. Jag har alldeles för mycket i det gemet, så det fick vara. Ett par chelseaboots blev det iaf. Sprang på Lenin en gång till. Den här gången vakade han barskt över tunnelbanestationen Teterplatsen (eller nått ditåt). Av någon anledning hade vi missuppfattat tiden och kom närmre en timme sena till nästa fasta punkt. Pinsamt är inte ens ett mellannamn.

Sen fika med Valyia igen. Ytterligare ett fantastiskt café och intressanta samtal. Jag och Johanna paxade henne lite ytterligare och hon tog oss på en privat tur runt stan för att se Tjernobylmuseet (som var en besvikelse, mest privata saker till de brandmän som omkom i katastrofen) och en tur till hennes gamla grundskola. Sen sa vi farväl av henne. Mycket tråkigt.

Nattåg sen. Till Lviv. Jag är inte bästa vän med nattåg. Sömnmässig katastrof. Och dessutom var jag inte helt hundra på att det skulle vara en annars särskilt angenäm upplevelse. Men det visade sig vara väldigt bra jämfört med vad jag förväntade. Tåget var som ett halvskabbigt transibiriska light. Komplett med samovar och väldigt gott the. Men jag sov inte särskilt mycket.

Dag sex
Vaknade på mitt alldeles värsta morgonhumör, så jag teg igenom resan till hotellet. Bäst så. Dråsade ner i sängen och sov en timme innan en sötpannkaksfrukost och dråsade ner i sängen i tre timmar till. Sen var jag på mitt vanliga solstrålehumör och träffade nästa Bettergäng (till skillnad från alla bittergäng jag träffar?) med en föräldrer och fick oss en visning av de medeltida sevärdheterna i gamla Storsverige. Ganska snart hamnade vi på ytterligare ett ukrainsnabbmatsställe. Har nog sett insidan av en trilliard sådana under veckan. Och det dubbla antalet caféer. Och sen lite shopping. Utbudet av skivor var bättre och billigare än i Kiev, så jag köpte cardigans senaste, Stones london yearssamling, Ray Charles sista duettplatta, Marleys Burnin´ och så en kentskiva och Strip music till Emil. Märkligt att hitta band från min gamla gymnasiestad i Ukraina. Och en svenskspråkig till råga på allt. (Och för all del, kom gärna med roliga kommenterar om mitt otroliga sejfköpande)

Sen café igen. Köpte mig en påplatspressad äppeljuice, vilket jag mitt dumma fån inte skulle gjort. Jag vet ju att äpple korsreagerar med min gräsallergi. Resultatet blev svullna ögon, men det var inget lite rysk medicin inte kunde kirra….

Sen hängde vi lite mer med våra bettervänner innan vi internetcaféade en timme. Tiden gick så fort att vi glömde bort ytterligare en bestämd tid med vårt resgäng. Den här gången var det mitt genomdrivna förslag om en finmiddag som bommades med en halvtimme. Anyway så hamnade vi på en restaurant i polsk tepartystil. Väldigt fint. Jag var helt oPK och beställde in rysk kaviar till förrätt. Fattar inte vad rejven är om. Smakade stenbitsdito fast utan poppigheten i konsistensen . Vad håller kapitalisterna på med?