Bad Scooter searching for his groove

Nu har mollackordet slagit till här i tvåhundranian. Jäklar så less jag är, värre än på länge. En rejäl time-out från hela jämra allt vore på plats. Strunta i att hålla isär nio nyinstutitionella teorier, strunta i att jämföra de normativa ansatserna i realismen, neoneofunktionalismen och den liberala intergovernmentalismen och jävlarimig strunta i att sätta sig i ännu en tågstol och åka iväg för att lyssna och prata.

Jag vill bara krypa upp i nåns armar eller soffa, äta gott och titta på film. Eller inte film förresten. Läsa kanske. En bra bok, en reportagebok. Nånting där folk lever och skrattar. Choklad. Varmt och gott.

Försöker solokurera mig. Lyssnar på ändamålsenlig musik. Nu-jävlar-tar-jag-mig-härifrånmusik. Born to run, it´s a town full of losers and i´m pulling out of here to win. Pengabrorsans singel Dom vet ingenting om oss. Det ger nån tröst iaf.

Fuckit. Jag tar tag i disken istället. Sen kanske sweat it out in the gym of a runaway småländsk crosstrainer.