Men sen då!

Snart är det kongress, jag ligger hemma och förbereder mina insatser samt läser motionsyttranden och annat kongressgodis. Riktigt roligt kommer den att bli, min sista UNF-kongress. Men lite konstigt också såklart. Det är ju inte vilket uppdrag som helst, men jag är fullt tillfreds med att få lämna över till en så kompetent styrelse som det verkar bli. Och jag har ju ett par oavslutade projekt i arbetsplanen att sköta över hösten också.

Ett tag var jag orolig över vad jag skulle hitta på när alla konstanter plötsligt blev variabler. Jag pluggar inte i höst, eller har ett styrelseuppdrag, eller ens en lägenhet. Inte ens en stad att vara i liksom. Allt hängde i luften. Stundtals förlamande. Men nu är det löst på ett mycket bra sätt.

I höst är jag IOGT-NTO-rörelsens förlängda arm i Bryssel. Jag har fått plats som politisk assistent vid The NBV Centre for European Studies. En lagom stor förändring. Visst är det ett helt nytt land, med annat språk men det är inte en ny fråga eller nya arbetskamrater.

Och direkt efter kongressen blir det Almedalsveckan där jag ska representera IOGT-NTO-rörelsen juniorförbund. Blir roligt det med!