Bokrea

Gäsp. Klockan är halv två. Precis kommit hem från årets bokrea. Blev inte överdrivet imponerad, även fast de böcker jag hittade var helt klart köpvärda. Det här blev årets skörd:

• Handbok i relationsmarknadsföring, Don Peppers & Martha Rogers. Ren intresseläsning. Kan nog också vara nyttigt när jag ska börja jobba i höst.
• The mammoth book of sex, drugs rock´ n´ roll, Jim Reeves et al. Jag börjar så smått tröttna på rockstjärnelegender, skojiga historier och anekdoter, men den här slank ner ändå. Korta kapitel uppdelade på teman och artister. Tänkt pausläsning när jag pluggar.
• Bonniers musiklexikon. Lite referenslitteratur, titta i den lite kort bara, vid behov. Inte helt nöjd, jag använder Allmusic allt som oftast. Kanske retur på den.
• Johnny Cash, Rolling stone magazine. Inte till mig, utan uppdrag från bror min. Läste en biografi i somras, och det fick räcka.
• Libers världsatlas. Jag hade ingen atlas. Det var bokrea. Det enda jag sökte efter.
• Gentlemen av Klas Östergren. Reaupplaga. Billig, och jag har fått tillräckligt många tips för att börja läsa den.
• Enkel biljett till Polen, Kjell Albin Abrahamsson. Jag läste med behållning hans bok om Vitryssland och den här blir en bra tågkompis framöver.

Idrottens trovärdighet

Karin Mattson är ordförande för Riksidrottsförbundet. Hon vann en strid om posten med, såvitt jag förstod det när det var aktuellt, många turer och argumentationer med varierande innehåll av sanning och hederlighet. Ibland är det ju så i folkrörelser, att spelet inte är så rent som andan föreskriver.

Nu är hon misstänkliggjord igen, för att lyfta ordförandearvode. Tydligen har det varit så tidigare att RF:s ordförande jobbat ideellt, men nu har hon tagit tjänstledigt och får ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ohederligt tycker Fäktförbundets ordförande, och tillika Karins medtävlare/motståndare i ordförandestriden.

Det är en etisk fråga och en fråga om idrottens trovärdighet. Vi är enda folkrörelse som pratar om att vår verksamhet är uppbyggd på ideell basis och då är det viktigt att även de i toppen arbetar ideellt.

För det första reagerar jag såklart på att Lars kommer med en uppenbar lögn att de är de enda som är uppbyggda på ideell basis. Jag tänker mig att kvinnojoursfrivilliga, rödakorsvolontärer och IOGT-NTO-farbröder skulle protestera mot det. Kraftigt. Det andra jag också reagerar på är att idrotten tappar långt mycket mer trovärdighet på fotbollens, tennisens, ishockeyns och golfens enorma sponsorintäkter från alkoholindustrin.

Triss i ess

Förkylningen sitter i, men det gör inget en dag som denna.

• Jag har blivit tillfrågad om jag vill göra ett spännande föreläsargig tillsammans med min norska kompis Hege.
• Fick reda på att min insats på EU-delkursen var värd ett VG, men eftersom kursplanen säger att alla delkurser endast betygssätts som godkänt/ej godkänt blir det inte mer än ett G. Slutgiltigt betyg bestäms av uppsatsen.
  
• Svenska Bryggarföreningen har börjat bevaka min blogg (Hej Bertil, skärp dig!)

Förkylningsmusik

Min förkylning har gjort en ovälkommen comeback.. Täcket över huvudet och makarna Thompson skänker tröst.
Lyssna själv vettja!


Richard & Linda Thompson - I want to see the bright city lights.

Skattesänkningsideologi

Efter gårdagens bloggpost om artikeln i Fokus funderade jag lite över alkoholpolitiken. Det känns liksom lugnt nu. Siffrorna pekar huvudsakligen åt rätt håll och det fanns inga större politiska drivna hot mot den solidariska alkoholpolitiken.

Samtidigt börjar Moderaterna hajja att opinionsläget ser lite krassligt ut, och att man inte fick den opinionsmässiga skjutsen efter januarilönen. Läge för lite klassisk populistpolitik. Sänka alkoholskatten.

SvD hakar på Ekots inslag där de intervjuat Skatteutskottets ordförande Lennart Hedquist
–Det skulle slå undan benen för den illegala försäljningen av öl till ungdomar, och det är miljömässigt illa med de här bilarna som åker fram och tillbaka. Samtidigt skulle vi ju få en sundare alkoholkultur, eftersom en sådan här beskattning gynnar svagare alkoholdrycker på bekostnad av spritdrycker.

Som saxat ur ett PM från Bryggarföreningen alltså. Skydda de unga och en sundare alkoholkultur. Med miljöhänsyn!

Men verkligheten har sprungit ifrån Bryggare och Moderater. Unga dricker allt mindre. Pojkar i årskurs nio har minskat sin konsumtion med ungefär en och halv liter ren alkohol mindre 2006 sen 1999. Andel intensivkonsumerande pojkar i årskurs nio har minskat med ungefär femton procentenheter sedan år 2000, och flickor minskar också*. Och det den olagliga försäljningen till unga har totalt sett inte ökat, utan smuggelölen har ersatt det hembrända.

Samtidigt är ju ölen lika billig att importera och sälja till unga. Att sänka skatten för att minska införseln och vidaresäljningen är därför helt tandlöst. Det enda det gör är att öka konsumtionen, hos unga och hos vuxna.

Det där med alkoholkulturen låter ju attraktivt. Att vi skulle dricka mindre sprit och mer vin och öl verkar ju positivt. Men dricker man sig redlös blir skadorna lika stora, avsett om man dricker sprit eller öl. Och dryckesmönster ändrar man inte gärna på. Att sänka skatten får oss att dricka mer.

Vad gäller miljhänsynen? Ja, det är det enda som är rimligt. Saxat rakt ur Bryggarnas undersökning, när de hade slut på andra argument. Pinsamt övertydligt var förslaget kommer från. (pdflänk)

*CAN:s undersökning Drogutvecklingen i Sverige 2006. (pdflänk)

Alkolobbyn i Fokus

Senaste numret av tidningen Fokus, nummer 6 2007 har Tema Alkoholpolitik. Två artiklar och en förstasida. Den första artikeln är den intressanta. Journalisten Thomas Heldmark har gjort ett gediget jobb med att luska reda på vad som egentligen hände när den svenska alkoholskatten var på väg att sänkas för ett och ett halvt år sen. Spännande och lärorik läsning. Han lyckas också bra med att redovisa respektive sidors argument på ett bra sätt. En sak missar han dock. Det var inte nykterhetsrörelsens goda kontakter och goda kampanjarbete som gjorde att alkoholpolitiken var på väg att haverera fullständigt. Inte heller var det småpartiernas motstånd som avgjorde. Bidragande var de, givetvis.

Det var argumenten som avgjorde. Ett par månader innan budgetförhandlingarna hade floden av spritturister minskat, och alkoholkonsumtionen med den. Samtidigt började systembolagets försäljning peka uppåt igen. Dessutom visade det sig att Finlands skattesänkning varit ett misslyckade. Fyrtal i trumf.

Bryggarna med kamraters argument tömdes på tyngd. Kvar stod de med bar rumpa och avslöjad agenda. Inte längre kunde de framföra några folkhälsoargument. Allt de ville var att sälja mer öl, vin och sprit. Som de alltid velat.

Fel

Det verkar som om det är nått vajsing med RSS-flödet här på bloggen. Uppdatera bokmärket så verkar det kunna fungera lite bättre. (Hur man nu ska veta det egentligen, RSS-läser man bloggen och det är fel på den så ser man ju inte det här heller.)

Annars då? Jag har galopperande dubbelsidig fläcktyfus förkylning och ska till Stockholm imorrn. Utskottsmöte med kommunikationsutskottet och lugn och ro att fixa med verksamhetsberättelse och arbetsplan står på schemat.

Farfar Stig och jag

Det här är min favoritbild på farfar. Jag är den med tungan ute och lillebror har ansiktet vänt från kameran. Minnet är starkt från när den bilden togs, farfar orkade bära både mig och min bror samtidigt. Alltså måste han vara världens starkaste.

Vi hade hyrt en stuga på Öland 1985, farfar, farmor och min familj. Stugan var hemsk, mögel och insikter överallt och alger i toaletten. Dricksvattnet fick vi hämta på en mack tre mil bort. Sängarna räckte inte till alla utan farmor och farfar fick knöla ihop sig i en lekstuga. Men vi hade en väldigt trevlig tid. Sol, bad och mycket lek. Att vi knappt kunde vara i stugan gjorde inte så mycket. Vi fick göra annat istället. Lärde mig att flyga drake, och blev riktigt grym på det. Fick upp draken så högt upp i luften att snöret tog slut, och draken flög iväg.

Jag kommer heller aldrig att glömma alla gånger när jag och lillebror brukade smyga iväg med sockerskålen ur deras skafferi för att sätta oss i rabarberlandet och äta rabarber med socker på. Eller när vi plockade potatis på sensommaren. Eller samlingen med stroppar till släpkärror han hittat på sina cykelturer. Eller när han och jag satt på samma pass på rådjursjakten och jag var tvungen att sitta alldeles tyst och still, trots att jag bara var 8-9 år.

Nu har farfar lämnat det här livet. Begravningen skedde i fredags. Han var väldigt sjuk de sista åren, men jag kommer aldrig aldrig att glömma alla fina stunder vi hade ihop.

Stegö Chilo gjorde kanske rätt?

Radiotjänsts register sträcker sig bara 16 år tillbaka i tiden. Ska man ha koll på hur licensbetalningarna så ut innan det så krävs en rätt omfattande övning. Därför vet man inte riktigt när den före detta kulturministern Cecilia Stegö Chilo betalade sin tv-licens. Kanske valde hon att inte betala radiotjänsträkningen när hon såg Harald Treutiger göra det här i TV-programmet 24 karat, som sändes på bästa sändingstid:


Skulle det vara så så tycker jag att hennes avgång var något förhastad, även fast jag tror att hon skulle ha svårt att ge en förklaring som funkat i media.

Det hade verkligen varit mycket barmhärtigare om stackars Harald hade fått rikskuponger så att han slapp fuska sig till en formfranska till middag. För tittarna i första hand.

Sanningen mina vänner, sanningen

Robert far med osanning i sin blogg! Han hävdar här att jag skulle ha krävt ett kilo färgsorterade M&M:s till FS-mötet vi hade i Juli. Inte sant.

Det här ett är vad som stod i mailet:

• 2,5 kilo M&M:s, färgsorterade, i skålar.
• En back läsk
• 3 st rena handdukar

Dessutom behöver jag ha en projektor, så att jag visa uppföljningsdokumentet.

Men på tal om vad som hände med Robert rider så tycker jag att vi kan förlägga ett styrelsemöte i Jämtland.