Att det norska barn- och familjedirektoratet (gud så fånigt namn) har godkänt en ansökan om att skicka en svensk volontär till vår norska systerorganisation Juvente. Nu är vi varma i kläderna och kan skicka fler, bara platser och engagemang finns! Det är kalas!
Det firas med att ta bort skägget och gå på fest.
Jag har ju rejvat en hel massa om den fantastiska Jenny Lewis. Hon hade till för nån vecka sen helt gått under radaren hos mig, trots att hon borde ge fullt utslag. Nåja, jag tar igen det med råge nuförtiden. Söndagsslöade framför youtube och hittade videos med Jennys ordinarie band Rilo Kiley, men bara liveklipp med Jenny.
I folkbildningsanda bjuder jag därför på det bästa jag hittade. Jenny Lewis & the Watson twins framför både Run devil run och Big guns hos Letterman. Lovely.
Om du inte kan få nog av tjuvlyssnat rekommenderar jag starkt den mer nischade http://konsum.wordpress.com. Där den svenska förlagan är allmän är den här fylld av galenskaper uppfattade av anställda inom kooperationen. Kanske något för Marcus att läsa?
Om det ploppar upp fler sådana här bloggar kanske Bodström får betydligt lättare att genomföra sitt buggningsförslag. Som jag faktiskt inte är emot sådär jättemycket. Jag menar, hur länge har man inte beskyllt politikerna för att inte lyssna på medborgarna?
Jag brukar ha överseende med ibland märkliga skoluppgifter. Jag litar rätt mycket på att mina lärare vet vad de gör och brukar hitta intressanta krokar att hänga upp konstiga böcker och lustiga tentafrågor på. Men den uppgift jag nyss löste tillhör de få jag inte tycker har gett mig något.
Att skriva 2000 tecken om att det var fel vinnare som presenterades i Big Brother efter ett pressmeddelande och presskonferens var kanske inte min kopp te.
...Eller, det finns hopp om´et.
Kåren igår. Hade himla roligt, trots att det varvades nuschlagerlåtar och den där hemska båtannalåten. Klimax nåddes nog när jag dansade sittandes på Emils axlar. Ja jäklar.
Lite sådär i trefjärdedelstid. Roligast hittils var när Leijonborg tryckte ner fel knapp och fick giftpilen "Det är svårt det där" av Göran.
Själv undrar jag mest hur Lars gör i riksdagen.
Johan Forsell är förbundsordförande för MUF. David Brent sålde papper i The Office i en hysteriskt rolig komediserie på BBC. Den här bilden hittade jag på Anna Herdys blogg, aktiv i Ung vänster och en bra snackventil under förra årets Emmabodafestival Arvikafestival. När jag såg bilden på Johan i Annas blogg var det såklart inte många tankesteg till fotosessionen i avsnittet där David ska föreläsa på ett motivationsseminarium. Texten får såklart stå för Anna, bildkopplingen däremot är min. Underskattad pose.
Såhär lever jag. Som en vänsterpartist, miljöpartist och folkpartist kombinerat. Men jag blir liksom inte klok på de här procentsiffrorna. Jag har ju sett och hört att några har genomgående högre procentsatser än vad jag har. Betyder det att jag lever mer som en soffliggare och de som en person som röstar?
Idag chattade jag med Anna Sjödin, som sitter som ordförande i en annan förbundsstyrelse, SSU. Tyvärr delade jag uppmärksamhet med ett gäng andra efterson vi chattade på aftonbladet. Jag ställde några frågor, men hon svarade bara på en. Hela chatten kan du läsa här, men jag kan bjuda på vår diskussion:
Andreas säger: Hej Anna! Vad tycker du att vi ska göra åt att så många unga dricker?
Anna Sjödin säger: Vuxna måste ta större ansvar för ungdomar och vara där ungdomar finns. Dessutom är det väldigt viktigt att vi har kvar systembolaget. Det gör att tillgången begränsas.
Det var ju, eh, offensivt. Behåll systembolaget och fler fältare och farsor och morsor på stan. Inte ett ord om att folkölet ska in på systemet eller fler fritidsgårdar eller lagar som upprätthålls eller att förvaltningsdomstolarna regelmässigt upphäver butikernas förbud mot att sälja folköl.
Jag tror att Elin kan peppa Anna att våga lite mer på det här området. Men jag kan ju passa på att bjuda på lite vad som står i SSU:s handlingsprogram från 2003:
Bert Karlsson säljer ett av hans få projekt som faktiskt burit sig, Mariann records. Det mesta andra har gjort både ekonomisk konkurs (Skara sommarland, Fameworld, etc etc) som moralisk (Ny demokrati). På nått sätt är det en vinst för den här samhällsmodellen att det finns så mycket trygghet att man kan starta stora projekt gång på gång, trots att de kånkar. Ett bra system ger trygga människor som vågar satsa. Otrygga system där en felsatsning innebär fattigdom gör att bara eliten kan satsa.
Nåja. `Nuff politik. Bert säljer sitt skivbolag för att folk sitter i stugorna och fildelar säger han. Det är ju naturligtvis sant, men det kan ju inte spela någon roll för Mariann.
Det är ju inte så att Vikingarna, eller Carola, eller någon annan av artisterna i det stallet tillhör den mest fildelade musiken, snarare tvärtom. Folk fildelar inte dansband eller schlager i någon utsträckning. Alls. Dansbandpubliken köper ju för fanken sina skivor på kasett fortfarande! Det är den gruppen, och ultrakonservativa hårdrockare som inte gått över till CD.
Snarare har väl Bert fått bra betalt för sitt företag. Warner säljer ju allt mindre av "ungdomsmusik". Där spelar ju fildelningen en jätteroll, precis som man satsar alldeles för kortsiktigt och inte fattade internet. Då vill man ju köpa bolag som säljer musik som de som köper skivor faktiskt köper. Medelålders är den grupp som köper skivor numera (och så Emil och jag). Och de gör det allt mer. Klart att Warner vill ha den kakan.
Japp, jag ska till sommarfestivalen i sommar. Kanske inte lika mycket popmusik som jag är van vid när det är festivaldags. Men å andra sidan har just popmusiken varit perifer de senaste årens festivalande. Jag har snackat alkoholkultur och sånt med festivaldeltagare istället. Men trots att jag arbetat en hel del i UNF:s tält de senaste festivalerna jag varit på har ändå popmusiken spelat en större roll för mig än för många andra festivalbesökare.
Det är en rätt märklig ekvation egentligen. Man blir proppmatad med svinbra artister under en långhelg, och då väljer väldigt många att dämpa upplevelsen med billig fylla. Hur smart är det egentligen? Jag har tio års festivalande under bältet och fortfarande inte löst det där. Nått år i slutet av nittiotalet testade jag att vara full på festival. Det blev väldigt mycket sämre.
Nu sticker den här bloggen iväg åt ett annat håll än jag tänkt. Tillbaka till ämnet. Jag ska ju på sommarfestivalen. Jäklar så roligt! Den 13-16 juli kan alla som vill vara med om "en helg med alla möjliga sorters aktiviteter. Det blir seminarier, utflykter och verkstäder, men också spontana boulematcher och skönt caféhäng." Och så är man på vackra Öckerö i Göteborgs skärgård. Det bästa är att det är öppet för alla, vem som helst får komma.
Själv har jag tänkt att jag ska blanda nytta med nöje och lära mig mer om privatekonomi, mer om alkoholreklam i tredje världen, havsfiska lite och tvåla till Robert i paintball.
Hanna blev den lycklige som fick maj månads justerarskiva. Matriarkatet kallad och timsfylld med liknande musik som patriarkatet, fast den här gången framförd av kvinnor. Gummrock kanske? Inte heller den här gången by numbers, stegar väl lite mer åt countryhyllan med både Loretta och Dolly. Fantastiska låtar är det nevertheless. Och med öppningen diamonds and rust kan man ju säkert misslyckas. En orimlig ribba satt, men jag lyckades bra tycker jag själv. Andra godbitar är Wendy McNeils (smågalna) dragspelsvals, Lorettas gospelcountry och såklart Jenny Lewis. Som jag såklart ska tacka Mandy så mycket för tipset.
Här är låtlistan!
Joan Baez - Diamonds and rust
Janis Joplin - Me and Bobby McGee
Martha Wainwright - Bloody mother fucking asshole
Wendy McNeill - Such a common bird
Jenny Lewis with The Watson twins - The big guns
Loretta Lynn - High on a mountain top
Hello Saferide - San Fransisco
Emmylou Harris - Wrecking Ball
Dolly Parton - Coat of many colors
Marianne Faithful - Broken english
Patti Smith - Gloria
Cat Power - After it all
Joni Mitchell - Carey
Nu har jag kommit hem från Bryssel. Halft iaf, sitter i min brors lägenhet och snyltsurfar på en generös grannes bredband. Planen var att åka hem och sitta med min uppsats, men ett möte med kommunikationsutskottet kom i vägen. Bra att det blir lite tempo i vårt arbete där, det har varit väldigt mycket europa den här våren. Ska bli bättre på att prioritera så jag hinner med båda. Det är ju en hel del stora grejer vi har att genomföra i utskottet.
Men, det här skulle ju vara en liten kort mötesrapport, så här kommer den. Bilder kommer till veckan, antingen här eller på burken. Troligtvis på båda.
På det mer personliga planet är det kul att jag börjar hitta i Bryssel. Och faktiskt får bättre koll på den övergripande strukturen i EU, bara genom att ha besökt byggnaderna. Det är ju det där med minnesteknik.
Besluten som togs gick efter vad jag hoppades på, i huvudsak. UNF får en ny grafisk profil, och aningen förändrad logotyp (den grå texten blir i samma färg som resten av loggan). Det var viktigast för mig att få igenom, sen blir UNFs kongress troligtvis lika lång som vanligt, men man lägger hela första dagen på demokratiskolning för alla, ombud som verkstadsfolk som lägerdeltagare. Alla ska fördjupa sina kunskaper i folkrörelseparadgrenen demokrati. En bra ombudsskola blir det, bland annat. Dessutom blir temat för kongressen "jämställdhet", efter initiativ från IOGT-NTO. BRA!
